Ett av Juliagruppens arbetsområden har sedan starten varit nätneutralitet och vikten av öppenhet på internet. Ett orosmoln på näthimlen är inskränkningar av och hot mot vad som hittills utgjort internet. Ämnet diskuterades under Nät och samtal III på Internetdagarna 2009 då Juliagruppen bjöd in till ett samtal om vikten av det öppna nätet.

- Det saknas idag en samsyn om hur man ska se på nätneutralitet, menar Karin Ajaxon från Juliagruppen. Om alla aktörer har en egen syn på vad ett öppet internet egentligen innebär så är det svårt att finna gemensamma beröringspunkter och samarbeta kring värnet av nätet så som vi hittills känt det.

Målet med Projekt Öppenhetsmärkning är att undersöka om det hos de operatörer som levererar internet finns en grund för gemensamma riktlinjer kring vad för typ av internet som egentligen kan, ska och bör levereras. Meningen med Juliagruppens arbete är dessutom att öppna upp för en bredare diskussion kring vad som konstituerar ett “riktigt” eller åtminstone “bra” internet.

För mer information kontakta Juliagruppens projektgrupp:
Karin Ajaxon
Isobel Hadley-Kamptz
Pontus Walck
info@juliagruppen.se

Juliagruppens hemsida: http://www.juliagruppen.se

Tillsammans med Emma Marie Andersson (vinnare av Stora Bloggpriset 2008, kategori Politik & samhälle), Joakim Jardenberg (internetveteran vid Mindpark.se), och Erik Josefsson (handläggare för Piratpartiet i Gröna gruppen, Europaparlamentet) deltog jag i panelen som samtalade om nätaktivism.

Paneldiskussionen gick från högt till lågt, trots att paneldeltagarna till stort höll med varandra i grundläggande drag. Internetvänligt och för ett öppnare samhälle försökte samtalet nå en lite högre nivå, med förhoppningen om att publiken skulle få höra något nytt.

Samhällets öppenhet och transparens var kanske det mest självklara och genomgående temat i hela nätaktivistpanelen. Utan ett öppet samhälle med fungerande genomskinlighet mot makten och offentlighetsprinicp mot staten, är det omöjligt att påverka beslut innan de fattas. Erik Josefsson berättade historien om hur den svenska älgens export till frankrike och menade att öppenhetstilltron och offentlighetsprincipen måste exporteras på samma sätt. Om inte annat för att det inte på något annat ställe i världen kommer bli bättre än här.

För att nätaktivismen skall gå vidare från att beröra engagerade människor på nätet till att övertyga politiker, behöver politikerna öka sin kunskap. Aktivismens roll är att opinionsbilda och utbilda våra politiker så att även den som inte är familjär med nätet kan fatta kloka beslut som inte slentrianmässigt bygger på gamla strukturer.

Genom kluster kaos och slumpsammanhang kan nätaktivismen göra skillnad. Blod, svett, tårar och arga demonstrationer behöver inte vara det bästa sättet att påverka. Med engagemang som sträcker sig förbi vanliga maktstrukturer kan nätet ge en direktdemokrati som man inte hade kunnat drömma om för femtio år sedan. Det är bättre, viktigare och effektivare att konstruktivt bygga något tillsammans, än att bara vara arga och missnöjda.

Nätet decentraliserar makten. Både rent fysiskt eftersom plats spelar mindre roll, men även strukturellt. Om fler människor får insyn, kan föra information mellan varandra och sprida den vidare blir demokratin mer levande. Som panelen innan talade om är nätet infrastruktur, och aktivistpanelen höll med. För att maktdecentraliseringen skall leva måste anonymiteten få fortsätta att vara viktig, och vara lika självklar på nätet som offline.

Även om det finns ett dåligt maktförhållande mellan den som är van nätanvändare, aktivist eller bara medborgerlig deltagare i det demokratiska samtalet på nätet, och den som tycker att det är svårt och krångligt, är den klyftan ingenting mot den avgrunden som fanns mellan makt och individ före nätet. Det är rätt viktigt att inte glömma bort det när man talar om tekniska framsteg och vikten av bra nätpolitik. Nätaktivismen måste däremot bli mainstream, och för att den skall bli det måste både aktivister och politiker ta sitt ansvar, förenkla den demokratiska processen och släppa in fler i ett medborgerligt samtal.

Teknik kan inte vara neutralt, men nätet skall vara det. Nätets operatörer och transportörer skall inte ha något medlaransvar. Samtidigt måste man ta hänsyn till tekniken när man stiftar regler för att förhindra att döda innovation och utveckling, och tar hänsyn till individers rättigheter och integritet.

Efter panelen hade slutat diskutera öppnades det upp för frågor från publiken. Det var frågor om nätvänligas roll i partipolitiken och hur man kan stötta vettiga personer i partipolitiken. Det är lätt att glömma bort hur partiklimat ser ut med kompromisser och att beslut inte alltid blir som man tänkt från början. Aktivister måste vara en bra motpol till konservativa partipolitiker, och alltid driva frågan lite längre, annars finns det inga mål att uppnå.

Det får inte vara svårt och krångligt att aktivera sig, och det borde vara våra folkvaldas uppgift att se till att den demokratiska processen fungerar även i ett digitalt format. Alla som försökt förstå sig på EU-byråkratin vet att det är krångligt att hitta så enkla saker som dokument över vad som faktiskt har beslutats. Samtidigt som aktivister knäcker de befintliga systemen, måste vi fortsätta trycka på politikerna att förändra dem inifrån. Byråkratin är inte försvarbar.

En annan av frågorna handlade om hur man hittar balans mellan öppenhet och integritet? Kanske handlar det inte så mycket om nätaktivism, men i samhällsdebatten verkar det ofta som att de två sakerna står i motsatsförhållande till varandra. Med mer transparens i systemen får vi tolerans. Förhoppningsvis samma tolerans som när världsliga gränser bryts och människor kommer lite mera närmare varandra. För det är just det som är så fint med nätet. Fler får faktiskt vara sig själva lite, lite, mer. Det tror jag är bra, och får sammanfatta aktivistseminariet från Juliagruppen.

/Johanna Nylander

Delar av Juliagruppen bokdebuterar inom kort. Under hösten kommer Rasmus Fleischers Det postdigitala manifestet och Christopher Kullenbergs Det nätpolitiska manifestet publiceras någon gång under våren 2010. Information angående den senare förväntas komma någon gång under vintern. Om ni är intresserade av att recensera Fleischers eller Kullenbergs böcker går det alldeles utmärkt att kontakta Ink förlag. Rasmus kommer att närvara vid årets bokmässa i Göteborg i samband med publiceringen av sin bok, där han kommer att medverka i två samtal samt lördagens releasefest.

Vi kommer att aktivt delta i olika evenemang och seminarier under hösten. Marcin De Kaminski höll den 11:e september ett anförande på Föreningsfestivalen i Vasa, Finland, där han talade om nätpolitik och drog paralleller mellan arbetet med Iranfrågan, Telekompaketet och EU:s dataregleringspolitik och hur det kan påverka oss här hemma. Christopher Kullenberg fanns på plats i Bryssel den 7:e september tillsammans med Magnus Eriksson, där Eriksson satt i en panel och diskuterade “tillgång” i relation till telekompaketets tredje behandling. Andra panelister jämte Eriksson var Thomas Nortvedt (Rådgivare/advokatfullmäktig, Juridiska avdelningen, Norska Förbrukerrådet), Jérémie Zimmermann (La Quadrature du Net) och Paolo Brini (Talesperson för Movimento ScambioEtico). För mer information om den första panelen och den gröna gruppens samarbete med Piratpartiet, se denna poster. Kullenberg ska dessutom hålla ett anförande på FSCONS i mitten av november med titeln “Citizen’s Agenda: Net Neutrality, Surveillance and how to Re-build Politics”.

Läs ett längre sammandrag här: Nät och samtal I: Infrastruktur och nätaktivism