Dagen, som kommer webbsändas, samlar nätaktivister, demokratiaktivister och människorättsaktivister från såväl MENA som resten av världen för att diskutera hur Internet och nätaktivism kan stärka demokratisk förändring och arbetet för mänskliga rättigheter åt alla.

Huvudsaklig webcast:

Parallell webcast:

Talarna för dagen är alla välkända aktivister från olika områden. Den strålande laguppställningen delar ideal, men har aldrig tidigare stått på samma scen.

Bland talarna kommer vi träffa; Scott Lucas (Professor Birmingham University), Stephan Urbach (hacktivist från Telecomix), Anita Hunt (social media kurator i frågor som rör mänskliga rättigheter), Jacob Appelbaum (forskare och hacker från The Tor Project) och Måns Adler (grundare av Bambuser).

Vi får också träffa; Mahnaz Afkhami (grundare och ordförande för Women’s Learning Partnership), Maryam Al-Khawaja (Bahrain), Slim Amamou (Tunisien), Salma Said (Egypten) och Hamza Fakher (Syrien).

I en intressant kvällssession träffar vi också de initierade och välrenommerade journalistern Dima Khatib, Sultan Al Qassemi och Neal Mann i en paneldiskussion om sociala medier och de nya formerna för journalism som vi stött på under det senaste årets händelser i MENA-regionen.

Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gomitzka inleder dagen, medan Statssekreterare Hanna Hellquist avslutar densamma, relaterar dagen till Svenska Regeringens pågående satsningar inom områden kopplade till Internet, mänskliga rättigheter och digital demokratisering. Moderatorer för dagen är Yasmine El Rafie, journalist och social medie-kurator för den Arabiska våren, och Marcin de Kaminski från Juliagruppen.

Använd gärna den kortare http://bit.ly/net4change om du länkar till den här sidan. Kika också på vårt Facebook-event, OSA och sprid!!

Detta dokument fastställer tio centrala rättigheter som bör ligga till grund för Internets styrning och förvaltning. De har sammanställts av Internet Rights and Principles Dynamic Coalition (IRP), ett öppet nätverk av individer och organisationer som arbetar för att upprätthålla och försvara mänskliga rättigheter på Internet. De nätrelaterade mänskliga rättigheterna är förankrade i internationella principer för mänskliga rättigheter, och kommer från koalitionens nya, framväxande, stadga om mänskliga rättigheter för Internet, som håller på att utformas.

Internet erbjuder helt nya möjligheter för förverkligandet av mänskliga rättigheter och spelar en allt viktigare roll i vår vardag. Det är därför viktigt att alla aktörer, både offentliga som privata, såväl respekterar som skyddar de mänskliga rättigheterna även på Internet. Åtgärder måste också vidtas för att säkerställa att Internet fungerar och utvecklas på ett sätt som uppfyller de mänskliga rättigheterna i största möjliga utsträckning. För att underlätta i förverkligandet av denna vision om ett rättighetsbaserat Internet har därför IRP formulerat 10 punkter för mänskliga rättigheter på Internet:

1) Universalitet
Alla människor är födda fria och lika vad gäller värde och rättigheter. Denna universiella jämlikhet måste respekteras, skyddas och förverkligas på Internet.

2) Social rättvisa
Internet är en plats för främjande av, skyddet av och respekten för mänskliga rättigheter och främjande av social rättvisa. Var och en har skyldighet att respektera de mänskliga rättigheterna på Internet.

3) Tillgänglighet
Var och en har lika rätt till ett säkert och öppet Internet.

4) Yttrande- och föreningsfrihet
Var och en har rätt att söka, ta emot och sprida information fritt på internet utan censur eller andra störningar. Alla har också rätt att samlas och mötas fritt genom och på Internet, vare sig det är för sociala, politiska, kulturella eller andra ändamål.

5) Privatliv och integritet
Var och en har rätt till ett privatliv på Internet. Detta innefattar rätt att inte vara övervakad, rätt att använda kryptering, och rätt till anonymitet på nätet. Var och en har också rätt till uppgiftsskydd, inklusive kontroll över insamling, lagring, bearbetning, bortskaffande och offentlighet vad gäller personuppgifter.

6) Liv, frihet och personlig säkerhet
Rätten till liv, frihet och personlig säkerhet måste respekteras och skyddas och uppfyllas på Internet. Dessa rättigheter får inte kränkas, eller användas för att kränka någon annan rättighet på Internet.

7) Mångfald
Kulturell och språklig mångfald, liksom teknisk innovation och nytänkande kring riktlinjer rörande Internet bör uppmuntras på ett inkluderande vis.

8) Jämlikhet
Var och en skall ha allmän och öppen tillgång till innehåll på Internet, fri från diskriminerande prioritering, filtrering eller trafikkontroll av kommersiella, politiska eller andra skäl.

9) Standarder och regleringar
Internets arkitektur, kommunikationssystem, dokument- och dataformat skall baseras på öppna standarder som garanterar fullständig interoperabilitet, integration och lika möjligheter för alla.

10) Styrning och förvaltning
Mänskliga rättigheter och social rättvisa måste utgöra den rättsliga och normativa grund som Internet fungerar och styrs utefter. Detta skall ske på ett öppet och multilateralt sätt, baserat på principer såsom öppenhet, inkluderande deltagande och ansvarsutkrävande.

Delta i utvecklingen av IRP:s stadga på www.irpcharter.org, följ IRP via @netrights på Twitter eller anslut dig till IRP:s Facebook-grupp.

Juliagruppen nås enklast per mail på info@ eller via Twitter på @juliagruppen.

• Som ersättning för eventuellt mer tvingande lagstiftning kring nätneutralitet.
• Som konsumentmärkning skulle det underlätta för internetanvändare att se vilken typ av internet en leverantör erbjuder, om det alls kan klassas som internet eller bara är ett paket specifika tjänster.
• Som diskussionspunkt kan det öppna för ett både bredare och djupare samtal om vad som egentligen konstituerar internet.

En viktig del av arbetet har byggt på att skapa ett öppnare samtal kring frågor rörande nätneutralitet. Detta har främst skett via en mailinglista där vi samlat nyckelpersoner från internetoperatörer, myndigheter och andra intresseorganisationer. Parallellt med detta har vi också både arrangerat och medverkat vid fysiska möten som rört vårt arbete. En del av samtalet har vi också fört i media. Dessa tillfällen har sammantaget varit en viktigt del i arbetet för oss, då vi kunnat lyfta frågor kring öppenhet och nätneutralitet på ett kreativt och progressivt vis. Läs gärna rapporten för mer detaljerade beskrivningar och hänvisningar.

Den förstudie vi gjort visar att det idag inte finns en någon samstämmighet bland operatörerna vad gäller öppenhet och nätneutralitet. De problem som har påpekats är avsaknaden av en tydlig gemensam definition av Internet Access, att operatörerna inte ser ett “kundbehov” och att det saknas uppgifter om huruvida det faktiskt finns problem på den svenska marknaden. Framförallt frågan om vad som egentligen är internet access är något vi ser som direkt central. Frågor som följer med från förstudien är vad som egentligen är “riktigt internet” och vilken skillnad som kan och bör göras mellan internet access och andra uppkopplingsformer som exempelvis “bredband” eller “fast uppkoppling”.

Framöver ser vi ett behov att fortsätta lyfta dessa frågor, framförallt på en politisk nivå genom samtal med myndigheter och beslutsfattare. Parallellt med detta kan man fokusera på att granska de abonnemang som finns i Sverige idag och uppmärksamma problem och begränsningar som vi stöter på, där vi jobbar vidare med olika tankar på hur man kan göra detta och vilka andra aktörer som kan vara bra samarbetsparter. Del i detta kan tänkas vara konkreta mätningar av hur nätet mår. Sådan diskussioner pågår redan, bl.a. kommer ISOC-SE ha ett seminarium den 2:a december i Stockholm, där bl.a. .SE presenterar ett system för mätningar.

Tankarna på en konsumentmärkning fortgår. Diskussioner förs på flera nivåer och Juliagruppen är en part i dessa samtal. För att arbetet ska kunna föras vidare arbetats det först på en definition av Internet access varefter vidare samtal med operatörer kan föras. Samtidigt fortsätter vi samtal om frågorna på flera nivåer och hoppas tillsammans med andra aktörer kunna fortsätta uppmärksamma frågorna här i Sverige och på en europeisk nivå.

Hämta gärna rapporten från .SE: Slutrapport Öppenhetsmärkning (pdf)

Under EUs toppmöte om “The Open Internet and Net Neutrality in Europe” som hölls i Bryssel i torsdags målade talare efter talare upp en samstämmig bild av att 1) det finns inget konkret problem och 2) vi borde vänta och se vad som händer. Det budskap som hamrades in var att de faror vi ser hota nätneutraliteten enbart är teoretiska och om det skulle råka finnas något problem så kan de hur som lösas av existerande regelverk, dvs. Telekompaketets implementering i nationell lagstiftning tillsammans med existerande konkurrenslagar. För det är ju konkurrensen som kommer vara nätneutralitetens främsta förkämpe, enligt den samling som talade i torsdags, konkurrensen och dess bundsförvant transparensen . Med några få undantag. För det höjdes ett antal röster som pekade på svagheter i de andras argumentation, bland annat Dr. Chris Marsden som ställde frågan om vi inte borde ana oråd när det var en så samstämmig bild som presenterades? Han pekade bland annat på skillnaden mellan Ofcom’s uttalande 2010 “no formal complaints” och TalkTalks ordförande som 2006 har sagt “We shape traffic to restrict p2p users. I get hate mail at home from people when that means we restrict their ability to play games”. Som Marsden själv sa och som Monica Horten sammanfattar mycket väl så hävdar myndigheterna att de inte har tagit emot några klagomål när det de egentligen menar är de inte har lyssnat.

Även tidigare under morgonen presenterades en annan syn på situationen av Jérémie Zimmermann från La Quadrature du Net, som pekade på innovationsförmågan som är möjlig i ett öppet internet och även på internets roll som demokratiskt verktyg. Han belyste även nödvändigheten att samma krav ska ställas på mobila som på fasta nät och pekade på ökningen i mobil användning. En annan viktigt poäng från Zimmermann var behovet av att skydda nätneutralitet innan det är för sent, något som även poängterades i de samtal jag förde vid sidan av med bland andra EDRi och Bits of Freedom.

Samtidigt var inte allt mörker från de stora industrierna, framförallt Robert Pepper från Cisco presenterade några bra och viktiga principer, se gärna Ray Corrigan för djupare analys.

En viktig fråga från golvet var hur vi ska kunna granska transparenskraven. Det är svårt för användare att bevisa att deras operatör tillämpar omotiverad och orättfärdig traffic shaping och strypning av viss trafik. Ta exemplet med p2p-trafik som  i sig själv är beroende av så många variabler. Kanske är det här det stora arbetet ligger framöver, att arbeta fram hur användare kan uppmäta och uppmärksamma problem.

Under eftermiddagens session var det Skypes Jean-Jacques Sahel och Thomas Nortvedt från norska Forbrukarrådet som höjde kritiska röster mot mantrat att konkurrens och transparens är det som kommer skydda nätneutraliteten inom EU. Nortvent pekade på att konkurrensen inte är tillräcklig i Europa för att transparensen ska uppnå det som alla de andra pekar på och menade att transparensen till och med kunde skada nätneutralitet, något som även Sahel nämnde. Som exempel togs Telia upp, då de nu är transparenta med att de blockerar p2p och VoIP i vissa mobila abonnemang och kan använda transparensen som försvar. Jean-Jacques Sahel nämnde de problem som redan finns inom EU, främst då från sitt perspektiv, där Skype blockeras eller har blockerats i flera länder. Tyvärr viftades en del av Skypes argument undan med att de talar i eget intresse, så även fast Skype är en bra förkämpe för nätneutralitet finns det faror med att de är ett av få företag som talar upp för dess skull.

Den efterföljande panelen med kommissionär Neelie Kroes, parlamentarikerna Maria Badia Cutchet, Pilar del Castillo Vera, Catherine Trautmann, Adina-Ioana Vlean, Jan Philipp Albrech samt BERECS ordförande John Doherty och Belgiens Telekom-minister Vincent Van Quickenborne. Det fanns en del förväntningar på Neelie Kroes då hon i nyligen uttalade sig positivt om förändringar som behövs på synen om upphovsrätt. Det vi fick höra var istället att vi ska vänta och se, vi måste ha tilltro till att det nuvarande regelverket kommer lösa allt och att vi inte ska oroa oss, konkurrens kommer lösa alla de problem som finns. Neelie Kroes uppmanade konsumenter att rösta med fötterna och påverka marknaden på det sättet, hon använde blockeringen av Skype som ett exempel. Det mötte ett enormt gensvar både på Twitter och några röster i salen, folk undrade hur användare i Frankrike skulle kunna rösta med fötterna när alla mobila operatörer blockerar Skype. Hon gick senare ut och sa att hon hade en hemläxa då hon förstått att inte alla kan påverka sin situation genom att byta operatör.

Under frågestunden lyftes några viktiga poänger som verkade helt ha försvunnit ur diskussionen. Samtalet hittills hade fokuserat på konsumenter, en talare ur publiken påpekade att det finns en stor andel icke-kommersiell användning, t.ex. utvecklare av FOSS, lärare, elever, konstprojekt, demokratiska processer etc. Något som även MEP Jan Albrecht pekade på, han uppmanade även kommissionen att det inte enbart ska vara konsumenterna/användarnas uppgift att skydda sig, utan att det även är den rollen som kommissionen själva ska spela.

Felix Trueger från La Quadrature du Net sammanfattade känslan efter dagen väldigt väl: “Jag är besviken på Neelie Kroes tal idag. “Vänta och se…” tills det är för sent? Vi måste åter vända oss till de nationella kontrollmyndigheterna.”

/Karin Ajaxon

Rekommenderad läsning: Ray Corrigan Further thoughts on net neutrality där han fokuserar än mer på obalansen i diskussionen

Monica Horten Will the EU permit a slow-lane Internet?

Samtliga svar på konsultationen om nätneutralitet

Ur remissvaret:

“Juliagruppens åsikt är att krav gällande lägsta tjänstekvalitet vad avser elektroniska kommunikationstjänster bör utarbetas å det snaraste. Denna kravspecifikation bör sedan agera som bas vid översikt av eventuella begränsningar och/eller prioriteringar. Innan det i lagtext förs in tillåtande formuleringar för begränsningar av något som kan anses vara skyddat av övergripande principer måste också tillämpningen av dessa principer utredas och fastställas, tydligt och pragmatiskt.

Såväl begränsningar och prioriteringar av tillgång till tjänster och applikationer måste vara tydligt definierade. Så är inte fallet i den nya lagtext som presenterats i DS. Utan tydligare definition finns ingen särskiljning mellan olika nivåer, exempelvis mellan vissa vedertaget stängda portar som hålls stängda av säkerhetsskäl. Det kan då skapa en osäkerhet hos såväl slutkunder och leverantörer som hos lagstiftare.”

Läs hela remissen som PDF här.
Läs gärna också våra vänner från Telecomix utförliga remissvar.
Juliagruppens projekt Öppenhetsmärkning.

Förespråkarna för internetfiltrering som ett vapen i kampen mot övergrepp på barn hävdar ofta att det är en sista utväg. Det här tre fallen visar tydligt att så inte varit fallet. De kunde enkelt tas ner, det enda som behövdes var några email. Frågorna hopar sig, varför har dessa sidor legat uppe på nätet under flera år? Varför har man dolt dem istället för att faktiskt få bort dem helt? Har det gjorts några försök att stoppa och straffa dem som ligger bakom sidorna? Eller är filtret bara en mask som döljer det hemska materialet för allmänheten och ett exempel för politiker och polis att peka på när de får frågan om vad som görs för att motarbeta problemet?

Polisens talesperson i Sverige säger själv att det är sällan som de aktivt kontaktar ägare till webbhotell för att komma åt materialet.  Cecilia Malmström arbetar just nu med ett förslag att införa liknande filtrering över hela EU. Vill vi verkligen ha ett filter som bara döljer problemet, när dess effektivitet är ifrågasatt och materialet trots allt ligger kvar? Det är dags att lägga tid och resurser på att undersöka effekterna av filtret, effekterna av att materialet ligger kvar och fokusera på hur man faktiskt kan hjälpa de som utsatts för övergrepp?

Undersökningen, bakgrund och resultat (pdf).

AK Zensur om analysen och varför blockering inte fungerar.

EDRi: Internet Blocking- Crimes should be punished and not hidden (pdf).

We Rebuild speaks up about net neutrality.

Juliagruppen stödjer svaret och de tankar och förslag som presenteras. Vi ser det som en del i det pågående arbetet med nätneutralitet, där även öppenhetsprojektet ingår. Vi ser nu framemot kommisionens vidare arbete med frågorna och applåderar de andra engagerade grupper och personer som har bidragit med sin syn på frågan.

Net neutrality and the open internet – respons from Telecomix/WeRebuild.EU (pdf).

Ett av Juliagruppens arbetsområden har sedan starten varit nätneutralitet och vikten av öppenhet på internet. Ett orosmoln på näthimlen är inskränkningar av och hot mot vad som hittills utgjort internet. Ämnet diskuterades under Nät och samtal III på Internetdagarna 2009 då Juliagruppen bjöd in till ett samtal om vikten av det öppna nätet.

- Det saknas idag en samsyn om hur man ska se på nätneutralitet, menar Karin Ajaxon från Juliagruppen. Om alla aktörer har en egen syn på vad ett öppet internet egentligen innebär så är det svårt att finna gemensamma beröringspunkter och samarbeta kring värnet av nätet så som vi hittills känt det.

Målet med Projekt Öppenhetsmärkning är att undersöka om det hos de operatörer som levererar internet finns en grund för gemensamma riktlinjer kring vad för typ av internet som egentligen kan, ska och bör levereras. Meningen med Juliagruppens arbete är dessutom att öppna upp för en bredare diskussion kring vad som konstituerar ett “riktigt” eller åtminstone “bra” internet.

För mer information kontakta Juliagruppens projektgrupp:
Karin Ajaxon
Isobel Hadley-Kamptz
Pontus Walck
info@juliagruppen.se

Juliagruppens hemsida: http://www.juliagruppen.se

Tillsammans med Emma Marie Andersson (vinnare av Stora Bloggpriset 2008, kategori Politik & samhälle), Joakim Jardenberg (internetveteran vid Mindpark.se), och Erik Josefsson (handläggare för Piratpartiet i Gröna gruppen, Europaparlamentet) deltog jag i panelen som samtalade om nätaktivism.

Paneldiskussionen gick från högt till lågt, trots att paneldeltagarna till stort höll med varandra i grundläggande drag. Internetvänligt och för ett öppnare samhälle försökte samtalet nå en lite högre nivå, med förhoppningen om att publiken skulle få höra något nytt.

Samhällets öppenhet och transparens var kanske det mest självklara och genomgående temat i hela nätaktivistpanelen. Utan ett öppet samhälle med fungerande genomskinlighet mot makten och offentlighetsprinicp mot staten, är det omöjligt att påverka beslut innan de fattas. Erik Josefsson berättade historien om hur den svenska älgens export till frankrike och menade att öppenhetstilltron och offentlighetsprincipen måste exporteras på samma sätt. Om inte annat för att det inte på något annat ställe i världen kommer bli bättre än här.

För att nätaktivismen skall gå vidare från att beröra engagerade människor på nätet till att övertyga politiker, behöver politikerna öka sin kunskap. Aktivismens roll är att opinionsbilda och utbilda våra politiker så att även den som inte är familjär med nätet kan fatta kloka beslut som inte slentrianmässigt bygger på gamla strukturer.

Genom kluster kaos och slumpsammanhang kan nätaktivismen göra skillnad. Blod, svett, tårar och arga demonstrationer behöver inte vara det bästa sättet att påverka. Med engagemang som sträcker sig förbi vanliga maktstrukturer kan nätet ge en direktdemokrati som man inte hade kunnat drömma om för femtio år sedan. Det är bättre, viktigare och effektivare att konstruktivt bygga något tillsammans, än att bara vara arga och missnöjda.

Nätet decentraliserar makten. Både rent fysiskt eftersom plats spelar mindre roll, men även strukturellt. Om fler människor får insyn, kan föra information mellan varandra och sprida den vidare blir demokratin mer levande. Som panelen innan talade om är nätet infrastruktur, och aktivistpanelen höll med. För att maktdecentraliseringen skall leva måste anonymiteten få fortsätta att vara viktig, och vara lika självklar på nätet som offline.

Även om det finns ett dåligt maktförhållande mellan den som är van nätanvändare, aktivist eller bara medborgerlig deltagare i det demokratiska samtalet på nätet, och den som tycker att det är svårt och krångligt, är den klyftan ingenting mot den avgrunden som fanns mellan makt och individ före nätet. Det är rätt viktigt att inte glömma bort det när man talar om tekniska framsteg och vikten av bra nätpolitik. Nätaktivismen måste däremot bli mainstream, och för att den skall bli det måste både aktivister och politiker ta sitt ansvar, förenkla den demokratiska processen och släppa in fler i ett medborgerligt samtal.

Teknik kan inte vara neutralt, men nätet skall vara det. Nätets operatörer och transportörer skall inte ha något medlaransvar. Samtidigt måste man ta hänsyn till tekniken när man stiftar regler för att förhindra att döda innovation och utveckling, och tar hänsyn till individers rättigheter och integritet.

Efter panelen hade slutat diskutera öppnades det upp för frågor från publiken. Det var frågor om nätvänligas roll i partipolitiken och hur man kan stötta vettiga personer i partipolitiken. Det är lätt att glömma bort hur partiklimat ser ut med kompromisser och att beslut inte alltid blir som man tänkt från början. Aktivister måste vara en bra motpol till konservativa partipolitiker, och alltid driva frågan lite längre, annars finns det inga mål att uppnå.

Det får inte vara svårt och krångligt att aktivera sig, och det borde vara våra folkvaldas uppgift att se till att den demokratiska processen fungerar även i ett digitalt format. Alla som försökt förstå sig på EU-byråkratin vet att det är krångligt att hitta så enkla saker som dokument över vad som faktiskt har beslutats. Samtidigt som aktivister knäcker de befintliga systemen, måste vi fortsätta trycka på politikerna att förändra dem inifrån. Byråkratin är inte försvarbar.

En annan av frågorna handlade om hur man hittar balans mellan öppenhet och integritet? Kanske handlar det inte så mycket om nätaktivism, men i samhällsdebatten verkar det ofta som att de två sakerna står i motsatsförhållande till varandra. Med mer transparens i systemen får vi tolerans. Förhoppningsvis samma tolerans som när världsliga gränser bryts och människor kommer lite mera närmare varandra. För det är just det som är så fint med nätet. Fler får faktiskt vara sig själva lite, lite, mer. Det tror jag är bra, och får sammanfatta aktivistseminariet från Juliagruppen.

/Johanna Nylander

Delar av Juliagruppen bokdebuterar inom kort. Under hösten kommer Rasmus Fleischers Det postdigitala manifestet och Christopher Kullenbergs Det nätpolitiska manifestet publiceras någon gång under våren 2010. Information angående den senare förväntas komma någon gång under vintern. Om ni är intresserade av att recensera Fleischers eller Kullenbergs böcker går det alldeles utmärkt att kontakta Ink förlag. Rasmus kommer att närvara vid årets bokmässa i Göteborg i samband med publiceringen av sin bok, där han kommer att medverka i två samtal samt lördagens releasefest.

Vi kommer att aktivt delta i olika evenemang och seminarier under hösten. Marcin De Kaminski höll den 11:e september ett anförande på Föreningsfestivalen i Vasa, Finland, där han talade om nätpolitik och drog paralleller mellan arbetet med Iranfrågan, Telekompaketet och EU:s dataregleringspolitik och hur det kan påverka oss här hemma. Christopher Kullenberg fanns på plats i Bryssel den 7:e september tillsammans med Magnus Eriksson, där Eriksson satt i en panel och diskuterade “tillgång” i relation till telekompaketets tredje behandling. Andra panelister jämte Eriksson var Thomas Nortvedt (Rådgivare/advokatfullmäktig, Juridiska avdelningen, Norska Förbrukerrådet), Jérémie Zimmermann (La Quadrature du Net) och Paolo Brini (Talesperson för Movimento ScambioEtico). För mer information om den första panelen och den gröna gruppens samarbete med Piratpartiet, se denna poster. Kullenberg ska dessutom hålla ett anförande på FSCONS i mitten av november med titeln “Citizen’s Agenda: Net Neutrality, Surveillance and how to Re-build Politics”.