Nät och samtal I: Infrastruktur och nätaktivism

Datum: 19 August 2009 13:00 – 20:00

Juliagruppen vill tacka alla besökare, både på plats och via bambuser, och samtliga paneldeltagare för att ni tog er tid och kom till seminariet “Nät och Samtal” den 19:e augusti. Vi är glada att så många kom, både privatpersoner och representanter för olika organisationer och företag. Tillsammans gjorde vi ett konkret nedslag och avtryck i en pågående konversation om internets framtid, diskuterade nätets decentralisering, problemen som nätet står inför samt hur vi ser på internet ur ett långsiktigt perspektiv. Seminariet utgjordes av en infrastrukturpanel, ett kortare anförande från Jérémie Zimmermann (La Quadrature du Net) och en nätaktivismpanel.

Filmer och ljudupptagning från seminariet finns här och bilder här.

Nedan följer också en längre redogörelse för en del av det som sades. Mycket av behållningen fanns också i de samtal seminariet gav upphov till, som förhoppningsvis dokumenterats på andra håll.


Infrastrukturpanelen

Infrastrukturpanelen såg en rad olika problem som nätet står inför. Jussi Karlgren uppmärksammade “teknisk konservatism”, medan Jonas Bosson riktade kritik mot patenter och DRM-skydd. Internet bör inte stängas in; för varje ny grindvakt som tillkommer öppnas nya grindar. Enligt Nicklas Lundblad bör tekniken utvecklas mot att förändras till “meshworks”, där internet inte blir lika sårbart mot uppsplittring.

Jan-Erik Fiske i sin tur talade om visioner för nätet kopplat till vårt tänkande, där de enda begränsningarna för nätets framtid ligger i vår föreställningsförmåga. Men, han menade också att det finns aktörer som vill stoppa denna potential genom en rad olika blockerande begränsningar. Det är ingenting med teknologin i sig som är hämmande, utan det beror på hur företag använder sig av den. Lagstiftningen har inte hängt med i utvecklingen och det finns alltid vägar att upprätta för att få tillgång till information. Nationer och myndigheter bryr sig inte om internet i tillräckligt stor utsträckning, istället för att säkerställa internet så håller man inom EU och suveräna nationer på att lagstifta bort dess öppenhet och oreglerade dynamik. Bandbredden i Sverige utgör inget problem, men internet gynnas inte av stängda nätverk, utan istället kopplades innovation ihop med potentialen hos öppna nätverkslösningar. Sverige behöver fler broar ut, och detta är ju även en viktig förutsättning för att regeringar inte ska kunna stänga ned internet, mobiltelefoni och marknät så fort det blir oroligheter eller om människor protesterar.

Bosson talade om marknader på internet som mer dynamiska än telekommarknadens särintressen kopplade dessa till stängda gränssnitt och låsta standarder. “Antimarknader” är ingenting som internet mår bra av. Lundblad fortsatte med att säga att nätet måste vara applikationsneutralt och tog upp en viktigt poäng att man inte kan tänka sig internet som TV. Panelen återkom flera gånger till idén och realiseringen av öppenhet, vilket är ett begrepp som Juliagruppen ställer sig bakom och ämnar att informera om framöver.

Jérémie Zimmermann

Jérémie Zimmermann höll ett kort anförande om franska La Quadrature du Net, där han beskrev initiativet, värnet om nätneutralitet och gick vidare in på La Quadratures pågående informerande om HADOPI-lagen. Han varnade också för att den kommande EU-lagstiftningen i samband med telekompaketet mycket väl kan komma att bli innovationshämmande. Jérémie återknöt till vårens telekompakets-kampanj där La Quadrature du Net informerade om hur nätmedborgare i Europa på olika sätt kunde påverka genom att höra av sig till Europaparlamentarikerna. La Quadrature du Net är som en verktygslåda eller ett verktyg för medborgare som vill delta i en debatt om internets öppenhet och framtid.

Det är av största vikt att vi vanliga medborgare deltar i politiska processer och flöden genom att skriva propositioner, remisser och lagförslag, för att kunna påverka i större utsträckning. Genom att engagera sig i en politisk sfär och skriva konkreta lösningar på paradoxer och problem, kan vanliga medborgares engagemang räcka långt för att påverka politiskt. Zimmermann tog även upp att nätneutraliteten är nyckeln till både fri konkurrens och mänskliga rättigheter. Han berättade om hur den franska mobilmarknaden aktivt blockerar Skype, peer to peer-trafik, streaming och tillgång till nyhetsgrupper. Detta bryter mot idén med internet och är ett brott mot fri konkurrens på fria marknader. Långtgående konsekvenser kan vara att vissa människor hindras från att uttrycka sig och hotet mot internet som en fundamental nyckel till yttrandefriheten blir genast verkligt. I och med att operatörer smälter samman med mediakonglomerat, uppstår faran att dessa stryper användares tillgång till fri information och möjligheten att ingå i dynamiska deltagarkulturflöden.

Zimmermann sade även att nätneutralitet inte finns i dagsläget men att det är ett ideal värt att uppmärksamma och stödja. Slutligen, “mere conduit” innebär att operatörer endast fördelar data. I dagsläget försöker operatörer eller innehållsleverantörer att ändra denna grundläggande artikel till att operatörerna även ska ansvara för innehållet som fördelas via internet.

Nätaktivistpanelen

Panelen som handlade om nätaktivism bestod av Joakim Jardenberg, Johanna Nylander, Erik Josefsson och Emma-Marie Andersson. En central fråga var den om hur man skulle överbrygga den så kallade “digitala klyftan”, alltså hur man skulle få med även de som inte var uppkopplade mot bloggar, forum och diskussionskanaler i nätpolitiken. Nylander argumenterade för att nätaktivismen behövde bli mera tillgänlig för en bredare allmänhet. Internet medför i sig en demokratiserande effekt, och därför måste alla ha samma möjligheter att deltaga. Vidare konstaterade panelen att den internetbaserade kommunikationen innebar ett nytt och mera direkt politiskt klimat.

Josefsson betonade att politiska initiativ behövde vara tidigare ute i beslutsprocesser. Gällande de lagförslag som har klubbats bara de senaste åren, exempelvis IPRED och Datalagringsdirektivet, har nätaktivismen varit för sent ute. Bättre vore om man redan innan lagstiftningsprocesserna satte igång och påverkade beslutsprocesserna i Bryssel.
Även Jardenberg betonade vikten av att överbrygga den “digitala klyftan” och presenterade sitt projekt Makten och Öppenheten. Andersson vidareutvecklade tankarna om nätets kommunikationsmöjligheter, och argumenterade att den politiska deltagarkulturen på internet i mindre grad påverkades av variabler som kön och ålder. För en mer ingående redogörelse för vad nätaktivismpanelen diskuterade så se Johanna Nylanders referat här.

Samtal

Diskussionerna fortsatte på minglet efter seminarierna, med förslag på vidare aktiviteter, nätverkande och idésmidande – men även på internet under dagarna som följde. Juliagruppen vill ge ett extra tack till alla som sammanfattade seminarierna och bidrog med sina synpunkter, kommentarer och feedback på bland annat twitter och bloggar. Ni och vi visade att det handlar just om ett pågående samtal, om en våg av tankar och idéer och kraft som inte går att stoppa, inte om en avgränsad diskussion med en källa och en slutpunkt.

Postat den 7 September 2009